Äntligen, Efter 3 År

Hej, idag har det varit blandade känslor.
Dagen började med några timmar av
gråt då jag hittade Romeo avliden i sitt
terarium. Det var inte alls kul. Först la
jag bara en handduk över han men sen
gick jag in till mamma kl 6 på morgonen
och berättade att han var borta.
Och hur berättar man för sin lillebror
att ödlan är död? Ja det blev mammas
uppgift, Hur det än var så kämpade den
modiga lilla ödlan men var inte tillräckligt
stark. Men han dog inte i brist på
kärlek i alla fall. Både jag och Alx var
hemma idag. Jag orkade inte vara hemma
så jag åkte till stallet och red Jessie.
Först ville hon inte alls komma in
men efter att ha sprungit i 15 min
så gav hon upp. Lite förståndig
är hon allt, lilla tjockisen.
Det var skönt att få nånting annat
att tänka på en stund. När jag kom hem
lagade mamma och jag mat.
När vi ätit åkte vi och hälsade på
Pocahontas, den lilla ponnyn jag tog
hand om i Skamhed. Jag har inte
träffat henne på 3 år men nu har
jag hittat henne igen. Hon bor
bara ca 6 km från mig. :) Nu sitter
jag och väntar på att Fredrik ska
komma och ta hand om mig lite.
Mamma och Alx åker på träning.
Ha det gott och tänk lite på
stackars Romeo, och framför allt
tänk en tanke på stackars Alx <3